söndag 30 januari 2011

Anteckningar från lektionen om genteknik

Genteknik

Människan har länge bedrivit växt- och djurförädling genom att vi har odlat växter och haft husdjur. Vi har alltså påverkat växternas och djurens ärftliga egenskaper (deras gener) så att de passar våra behov. Man tog de djur/växter med de egenskaper man ville ha och avlade vidare på dem. Den stora skillnaden med dagens teknik är att det nu går mycket fortare!

I och med att DNA-molekylen är byggda på samma sätt hos allt levande, kan gener flyttas mellan olika arter. (Gener består ju av DNA). Tekniken för att undersöka generna och förflytta dem mellan olika organismer kallas GENTEKNIK.

GMO (genmodifierad organism, genmanipulerad organism)= organismer som har fått nya gener med hjälp av genteknik.

Bakterier-forskarna kan flytta gener från människan till bakterier. Bakterier förökar sig lätt och snabbt. Vi kan på så vis tillverka ämnen som annars bildas i våra egna celler. På detta sätt tillverkas bland annat insulin med hjälp av bakterier, vilken vi sedan kan använda som medicin till diabetiker.

Djur- gentekniken har medfört att det finns får som bildar medicin mot blödarsjuka (en genetisk sjukdom) i sin mjölk. Man forskar även på att ta fram grisar med organ som vårt eget immunförsvar inte reagerar mot. Syfte- att kunna använda ex. grishjärtat vid transplantation till människor.

Växter- på växter kan gentekniken bland annat användas för att sätta in en gen som inte påverkas av gift mot ogräs. Då kan man använda ogräsgift utan att de grödor man vill odla skadas.

DNA

Vi är unika i vårt DNA (förutom enäggstvillingar). Därför kan DNA användas precis som ett fingeravtryck – vi kan med hjälp av en droppe blod eller ett hårstrå bevisa vem som har varit på brottsplatsen.

Med DNA kan vi också jämföra släktskap. Dels mellan människor, men också mellan olika djurarter.

Vid fosterdiagnostik utnyttjas DNA:t för att spåra anlag för sjukdomar. Celler hämtas från fostervattnet, de innehåller de anlag som fostret bär. Man kan även vid provrörsbefruktning göra DNA-analys för att ta reda på vilka av de befruktade äggen som innehåller arvsanlag för en viss sjukdom.

KLONER

Många djur och växter kan naturligt föröka sig utan en sexuell befruktning. (tex genom delning) Då bildas det kloner, två individer som har samma gener. Enäggstvillingar är också en naturlig klon.
Forskare har nu utvecklat metoder för att klona djur som normalt inte förökar sig utan sexuell befruktning. Detta sker med hjälp av provrörsbefruktningar

HUGO

HUGO-projektet (Human Genome Organization) kartlägger människans alla gener. Dyrt och omdiskuterat. Hur ska resultatet användas? Vem ska få tillgång till kunskapen?

fredag 28 januari 2011

Hemstudiedagsuppgiften

Här finns hemstudiedagsuppgiften! Läs texten, svara på frågorna och lämna in till Josefin eller Heidi på torsdag. Lycka till!

måndag 24 januari 2011

Basplaneringen

Nu tas basplaneringarna bort från bloggen. Du kan från och med nu hitta dem på Sharepoint, under fliken 8-9. Hur du hittar till Sharepoint står på lappen som delats ut till eleverna förra veckan. Om du behöver hjälp med inloggningen hålls det ett föräldrarmöte imorgon 25/1 kl 16.

Provrörsbefruktning, äggdonation och surrogatmödraskap

Idag har vi sett: på det första avsnittet för säsongen av korrespondenterna, du hittar det på: http://svtplay.se/t/103500/sasongstart__korrespondenterna

Efter programmet jobbade vi med frågorna

1. Beskriv kortfattat provrörsbefruktning, äggdonation och surrogatmödraskap.
2. Kan man med hjälp av vetenskap avgöra vad som är rätt och fel beslut angående barnlöshet?
3. Vad tror du det är som driver den tekniska utvecklingen på området framåt?
4. Ska allting vara till salu? Vad kostar dina gener, din njure eller dina ägg/spermier?
5. Är det en rättighet att kunna få barn?
6. Vem tar ansvar för de ukrainska och indiska kvinnorna?

fredag 21 januari 2011

Etikska teorier

Konsekvensetiken – vad handlar teorin om?
Enligt konsekvensetiken så är det viktigaste i en handling att konsekvenserna (följderna) blir bra. Målet med varje handling ska helt enkelt vara att det blir bra för så många som möjligt. Om en handling skulle leda till det motsatta, att konsekvenserna blir dåliga så är handlingen fel. Så enkelt bestämmer man alltså med hjälp av konsekvensetiken vad som är rätt och fel!
Pliktetiken – vad handlar teorin om?
När man står inför ett svårt beslut ska man, enligt pliktetiken, alltid följa förutbestämda regler och plikter. Plikterna kan se väldigt olika ut men oftast har människor samma plikter, t.ex. ”Man ska alltid tala sanning”, ”Jag ska alltid försöka rädda liv”, ”Jag ska hålla löften”, ”Jag ska vara lojal mot min arbetsgivare”, ”Jag ska aldrig stjäla”. Har man funderat ut såna regler innan så är det lättare att hantera svåra situationer och ta rätt beslut.
Sinnelagsetiken – vad handlar teorin om?Enligt sinnelagsetiken så är det inte så viktigt vad konsekvenserna blir av en handling, det intressanta är hur du tänkte och kände när du gjorde handlingen. Vill du väl så gör du helt enkelt rätt! Det viktigaste är alltså att ha en god vilja, vad som händer i efterhand, om det blir bra eller dåligt, spelar ingen roll.
Konsekvensetiken – vad handlar teorin om?
Enligt konsekvensetiken så är det viktigaste i en handling att konsekvenserna (följderna) blir bra. Målet med varje handling ska helt enkelt vara att det blir bra för så många som möjligt. Om en handling skulle leda till det motsatta, att konsekvenserna blir dåliga så är handlingen fel. Så enkelt bestämmer man alltså med hjälp av konsekvensetiken vad som är rätt och fel!
Pliktetiken – vad handlar teorin om?
När man står inför ett svårt beslut ska man, enligt pliktetiken, alltid följa förutbestämda regler och plikter. Plikterna kan se väldigt olika ut men oftast har människor samma plikter, t.ex. ”Man ska alltid tala sanning”, ”Jag ska alltid försöka rädda liv”, ”Jag ska hålla löften”, ”Jag ska vara lojal mot min arbetsgivare”, ”Jag ska aldrig stjäla”. Har man funderat ut såna regler innan så är det lättare att hantera svåra situationer och ta rätt beslut.
Sinnelagsetiken – vad handlar teorin om?Enligt sinnelagsetiken så är det inte så viktigt vad konsekvenserna blir av en handling, det intressanta är hur du tänkte och kände när du gjorde handlingen. Vill du väl så gör du helt enkelt rätt! Det viktigaste är alltså att ha en god vilja, vad som händer i efterhand, om det blir bra eller dåligt, spelar ingen roll.

Hur kan man tänka om Abort utifrån de etiska perspektiven?
Konsekvensetik
Det finns flera möjliga konsekvenser av aborter, här är ett par exempel: enligt konsekvensetiken ska alla må bra. I det här fallet handlar det om tre människor. Det är två som kan uttrycka sin vilja och tänka på vad som är de bästa konsekvenserna. Om man räknar livet som det viktigare ska man behålla barnet, det blir då den bästa konsekvensen.
Pliktetik
Då ska man hålla sig till de regler som finns, till att börja med lagen:
Sedan 1975 har Sverige en lagstiftning (SFS 1974:595) på området som ger den gravida kvinnan rätt att i varje situation själv bestämma om hon vill avbryta graviditeten upp till den 18:e graviditetsveckan” Sedan finns det andra plikter att hålla sig till. T ex ett löfte eller en religion som säger emot att man får utföra abort. ”Abortmotståndet är en viktig profilfråga inom den katolska kyrkan. Enligt kyrkan är den äktenskapliga kärleken och fortplantningen gåvor från Gud som hör samman med äktenskapet.” (Citat från wikipedia)
Sinnelagsetik
Om man handlar enligt sinnelagsetik känner man efter i stunden om vad som känns bäst, att göra abort eller att låta bli.
Pröva att tänka på teorierna utfrån exemplet att friköpa slavar eller dödstraff.

genomgång DNA,proteintillverkning

Här finns anteckningarna från lektionen om DNA och proteintillverkning. Det är en sammanfattning/förklaring till texten i erat häfte.

torsdag 20 januari 2011

Att lära sig välja

Anteckningar från den första lektionen

VAD ÄR ETIK?
Läran om rätt och fel
Etik är inte samma sak som etikett! (Etikett handlar om vad som är passande, vilka kläder som de sörjande ska ha på sig vid en begravning, hur man tar emot gäster, hur man hälsar på okända personer)
Etik berör viktigare frågor! – som liv, rättvisa, lidande, frihet, samhälle, ekonomi och miljöförstöring.
Vår etik påverkas av vår människosyn. Människosyn kan vara svårt att förklara men man kan säga att det handlar om vad man tycker är bra för människan, hur man bör vara som människa och vad människan har för värde i förhållande till andra varelser, t.ex. djur
Etik och människosyn hänger ofta ihop med religion. Människor söker ofta ledning i religioner. Om man till exempel är kristen så kan man ju ha en etik, en övertygelse om hur man ska vara och hur man bör handla, och om man är muslim kanske man har en annan. På så sätt är religion och etik mycket tätt sammankopplat.

Historian som jag berättade lektion 2


I början av 1900-talet fanns i Europa en stor vurm för det egna landet, det rådde nationalistiska trender i samhället och det var mycket viktigt hur landet framställdes, både historiskt med krig och upptäckter, industrialisering och utveckling. Man rustade för fullt upp för första världskriget, även det med en föreställning om att visa fosterlandet stolthet och framgång. (Sen att det inte blev så är en annan femma) I Sverige förlorar vi 1905 Norge och de blir självständiga, men Sverige står ändå kvar som sammanhållande storhet i Norden, nationalsång och Skansen!
Samtidigt fanns det oupptäckta delar av världen. Att finna dem skulle ge glans åt nationen. En amerikansk expedition hade 1909 funnit Nordpolen. Och kvar fanns sydpolen att upptäcka. Det blev en kapplöpning mellan Storbritannien och Norge. Från Norge kom Roald Amundsen och hans fyra män, de färdades med hunddragna slädar. Mottävlare var Robert Falcon Scott från Storbritannien. Han såg expeditionen också som ett forskningsuppdrag och han hade med sig många människor som skulle dokumentera den dittills oupptäckta kontinenten. Hans expedition skulle också bestått av fyra män men han bestämde sig i sista stund att ta en extra person, trots att det inte var mat planerat till alla fem. Amundsen från Norge hade bra kunskap om snö och han lät hundar dra hans släde. Under tiden maten tog slut åt de också upp hundarna. Scott däremot ansåg att den var ett djurplågeri att använda sig av och äta hundar. Han inledde sin färd med att ha med ponnys som drog den första biten och sedan vände de om och männen fortsatte själva på skidor mot polen. Det var viktigt för dem att visa på att de genomförde ett kraftprov med muskelstyrka.
Men det gick inget vidare för Scott, hans expedition råkade på problem och slet mycket hårt på skidorna medan hundarna tog Amundsen fort fram över isen. Amundsen nådde sydpolen den 14 december 1911 och hans män tog sig helskinnade tillbaka över isen. Scott nådde också sydpolen, mer än en månad efter Amundsen, den 17 januari. Där fann han ett brev från norrmannen och Scott och hans män fick börja den mödosamma tillbakafärden med insikt om att de misslyckats och kommit tvåa. Scott skrev hela tiden dagbok och man kan i den läsa om hans sviktande självförtroende. Expeditionen fick på tillbakavägen allt mer problem. Oates, en av männen, förfrös sina fötter. Han bad de andra att fortsätta men Scott ville inte lämna honom. Expeditionen försenades alltmer och Oates begick antagligen självmord en kväll när han gick ut ur tältet och försvann.
Scott och de kvarvarande männen fastnade sedan i en snöstorm som inte tog slut för dem. De dog alla i slutet av mars, då de frös och svalt ihjäl. Då var de mindre än två mil från en depå med mat som skulle räddat dem alla. Scott och hans män fann man senare och hans dagbok och bilder från expeditionen finns bevarade.
Hur tänkte Oates?
Hur tänkte Scott? Gjorde han rätt eller fel när han inte lämnade sin kamrat? Hade han lämnat Oates hade kanske de andra fyra klarat sig. Skriv ned ditt val och hur du tänker (ditt sätt att resonera/argumentera).
Förra lektionen pratade vi om etik och vad det kan vara. Vart kommer etiken in i berättelsen om Amundsen och Scott? (Valet att stanna, att Oates lämnade dem, att Scott inte ville använda hundar)
Det finns berättelser som fångar vårt medlidande och vår medkänsla. Vad är det som fångar medlidandet i historien om Scott? Vi stöter ofta på lidande runt omkring oss, ofta i media, t ex dokumentärer, nyhetsinslag osv…
Reaktioner på medlidande: Man vill gripa in, man får dåligt samvete att man inget kan göra, man känner maktlöshet, man vill fly, man skojar bort det eller till och med hånar det för att inte visa inför andra att man blir berörd.
De som inte får reaktionen och inte känner medkänsla kallas ofta för omänsklig. Det räknas i vår människosyn att man har medlidande med andra och det räknas också som den viktigaste egenskapen och förmågan hos människan, att känna med varandra.

Uppgift Abalonien

Du är statsminister i landet Abalonien – ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politisk och ekonomiska anledningar kan folket inte få alla de rättigheter som finns nedan. Du måste plocka bort fem rättigheter. Vilka väljer du? Kryssa över de du väljer bort.

Gifta sig med vem man vill
Vara medlem i facket
Tycka vad man vill
Göra karriär
Kläder
Hälsa
Tro på vad man vill
Rösta
Jämlikhet
Ha ett eget namn
Resa
Fred
Äta sig mätt
Föräldraledighet
Säga vad man vill
Semester
Musik
Tak över huvudet
Fritid
Arbete
Gå i skolan
Gå på möten
Skriva vad man vill
Ren luft och bra miljö


Hur skulle det kännas för dig om du blev av med rättigheterna du valt? Genom att vi har förmågan att känna med varandra har FN satt upp rättigheter som alla människor har. De bygger på att det finns omsorg och respekt för andra och att vi kan förstå vad som är rätt och fel i hur man behandlar andra.  

Den tredje lektionen

Vi har alltså en förmåga att handla efter vad man uppfattar som rätt och fel. I och med det så måste vi välja, det är inte alltid lätt att veta vad som är rätt och fel men vi har en förmåga att kunna tänka ut det.
Men hur väljer vi? Genom att använda sig av moral och etik
Om man har en god moral så gör man ofta rätt handling, men har man en god etik har man tänkt över vad som är rätt att göra i olika situationer och varför. Den med god moral fuskar inte på provet men den med god etik har också klara åsikter om vad som räknas som fusk och varför. Man handlar moraliskt och tänker etiskt.
Vi måste välja, det är inte alltid så lätt. Men det finns trick hur man kan tänka, de kommer vi lära oss framöver.
Men för att kunna använda sig av tricket är det viktigt att man vet vad man ska välja mellan och vad de olika sakerna står för. Därför behöver vi vara bra på att kunna skillnaden mellan fakta och värdering. För de förväxlas ofta och gör att vi får svårare att välja.
Värderingen är subjektiv i den bemärkelsen att det är vad jag tycker och tänker som avgör min handling. . Ofta finns ordet "bör" eller ”jag tycker” med i en värdering
Fakta är fakta oavsett hur jag skulle vilja ha det eller tycker att det skulle vara. Ett exempel är om jag hamnar i en situation där någon är skadad, tex vid en bilolycka, fakta är att han är skadad men mina värderingar styr handlingen, om jag ska hjälpa till eller gå förbi.
Tankehjälp:
Äpplet är grönt! -> Fakta
Äpplet borde vara rött! -> Värdering

måndag 17 januari 2011

DNA-laborationen och faktatext

Här finns häftet ni fick utdelat innan laborationen. Den innehåller faktatext om DNA-kopiering, korsning och DNA:s roll i proteintillverkningen.

Etiklaboration v 3

Här ligger dokumentet som du ska jobba med på etiklaborationen.

Spara dokumentet på er dator. Skriv antingen ut dokumentet och arbeta med det i pappersform eller fortsätt att arbeta i dokumentet på datorn.

Följ den första länken och gå igenom stegen. När ni kommer till en ruta med en penna svara på frågorna. När ni har kommit igenom alla steg går du tillbaka till dokumentet på datorn. Läs om debatten och följ instruktionerna. Du ska bestämma om de följande uttrycken är fakta eller värdering, se hur det är gjort i exemplet med Pernilla.

Lämna in det du gjort när lektionen slutar.

fredag 14 januari 2011

Gen(etik)

Nu drar vi igång igen! Ny projektplanering ligger under fliken ovan.