Anteckningar från lektionen om genteknik

Genteknik

Människan har länge bedrivit växt- och djurförädling genom att vi har odlat växter och haft husdjur. Vi har alltså påverkat växternas och djurens ärftliga egenskaper (deras gener) så att de passar våra behov. Man tog de djur/växter med de egenskaper man ville ha och avlade vidare på dem. Den stora skillnaden med dagens teknik är att det nu går mycket fortare!

I och med att DNA-molekylen är byggda på samma sätt hos allt levande, kan gener flyttas mellan olika arter. (Gener består ju av DNA). Tekniken för att undersöka generna och förflytta dem mellan olika organismer kallas GENTEKNIK.

GMO (genmodifierad organism, genmanipulerad organism)= organismer som har fått nya gener med hjälp av genteknik.

Bakterier-forskarna kan flytta gener från människan till bakterier. Bakterier förökar sig lätt och snabbt. Vi kan på så vis tillverka ämnen som annars bildas i våra egna celler. På detta sätt tillverkas bland annat insulin med hjälp av bakterier, vilken vi sedan kan använda som medicin till diabetiker.

Djur- gentekniken har medfört att det finns får som bildar medicin mot blödarsjuka (en genetisk sjukdom) i sin mjölk. Man forskar även på att ta fram grisar med organ som vårt eget immunförsvar inte reagerar mot. Syfte- att kunna använda ex. grishjärtat vid transplantation till människor.

Växter- på växter kan gentekniken bland annat användas för att sätta in en gen som inte påverkas av gift mot ogräs. Då kan man använda ogräsgift utan att de grödor man vill odla skadas.

DNA

Vi är unika i vårt DNA (förutom enäggstvillingar). Därför kan DNA användas precis som ett fingeravtryck – vi kan med hjälp av en droppe blod eller ett hårstrå bevisa vem som har varit på brottsplatsen.

Med DNA kan vi också jämföra släktskap. Dels mellan människor, men också mellan olika djurarter.

Vid fosterdiagnostik utnyttjas DNA:t för att spåra anlag för sjukdomar. Celler hämtas från fostervattnet, de innehåller de anlag som fostret bär. Man kan även vid provrörsbefruktning göra DNA-analys för att ta reda på vilka av de befruktade äggen som innehåller arvsanlag för en viss sjukdom.

KLONER

Många djur och växter kan naturligt föröka sig utan en sexuell befruktning. (tex genom delning) Då bildas det kloner, två individer som har samma gener. Enäggstvillingar är också en naturlig klon.
Forskare har nu utvecklat metoder för att klona djur som normalt inte förökar sig utan sexuell befruktning. Detta sker med hjälp av provrörsbefruktningar

HUGO

HUGO-projektet (Human Genome Organization) kartlägger människans alla gener. Dyrt och omdiskuterat. Hur ska resultatet användas? Vem ska få tillgång till kunskapen?