Då
Sammanfattning av kapitlet ”på väg mot en rimlig etik” av Nils Uddengren ur ”Genklippet? Maten, miljön och den nya biologin” Skepsis till genteknik pga människans hälsa och naturens balans. Den gynnar storskaliga ekonomiska intressen.
Vi har sedan det mänskliga samhällets start använt oss av en manipulering av naturen för att tillfredsställa mänskliga önskemål och av ekonomiska anledningar. Det har man gjort genom att avla djur och att välja det bästa utsädet. Utan teoretisk kunskap! Och man skapade djur och växter som passade i de geografiska förhållanden man levde i.
På 50-talet kom forskare på hur arvsanlagen var uppbyggda och började experimentera med dem. Redan då fanns frågor om det egentligen var tänkt att människan ska leka gud. På 70-talet träffades forskare och man kom fram till att man behöver vara försiktig. Men allmänheten reagerade den gången starkt, framför allt europeiska konsumenter var inte intresserade av att äta växter som gjorts tåliga mot ogräsmedel och alltså kunde tänkas vara väl besprutade av ogräsmedel.
Synen på naturen växlar, en klassisk svensk uppfattning är att allt i naturen har en plats. Då kan gentekniken störa naturen och det modifierade kan få egenskaper vi inte kan förutse. En forskare kan se naturen på ett annat sätt, det finns inga rätt och fel. Naturen är bara som den är på grund av ”evolutionens avsiktslösa process”. De menar att det inte finns någon balans i naturen och har inte funnits, de menar att den är dynamisk och att människan länge lagt sig i och påverkat natur och evolution. Exempel de australienska kaninerna.
Det finns inga vetenskapliga bevis idag på att det är farligare att förtära genmanipulerad mat än annan mat. En etik som grundar sig på vad som är naturligt, håller inte. Den natur vi känner är ett resultat av de inverkningar människan redan gjort. Det finns t ex ingen urskog i Sverige.
Oro: att man kan skapar grödor med egenskaper som sprider sig okontrollerat i landskapet och gör att det orsakar oönskade förändringar. (Näringsrikt/näringsfattigt). Försiktighetsprincipen, att man inte ska utveckla något som kan få ogynnsamma effekter, då är det bättre att avstå.
Gentekniken kommer knappast att få acceptans om den inte utnyttjas ansvarsfullt.
Nu
http://genteknik.sandboxen.net/debatt/55-annat/147-vaelja-och-designa-barn.html
”I alla tider har det varit ett slags lotteri att skaffa barn. Vilka av föräldrarnas gener som formar barnet har avgjorts av slumpen eller högre makter, och föräldrar har tacksamt fått ta emot vad som blivit.
Numera är det emellertid möjligt för föräldrar att påverka och välja. Det går att ta ut celler från fostervatten eller moderkaka från ett tidigt foster och analysera deras gener medan kvinnan fortfarande har rätt att göra abort. På så sätt har par med ärftliga sjukdomar i släkten i några årtionden kunnat undvika få barn som drabbas av sjukdomen. Man kan också göra gentester på enstaka celler som tas från tidiga embryon som skapats med provrörsbefruktning, och använda resultaten för att välja vilket embryo som ska planteras in.
Sådan foster- och embryodiagnos får i Sverige bara användas för att hindra att barn föds med ärftliga skador och sjukdomar. Och för att välja ut embryon som blir barn, som skulle kunna donera benmärg till svårt sjuka syskon.
Rent tekniskt finns dock inget som hindrar att man testar helt andra gener än sådana, eller att man testar många gener på en gång innan man bestämmer vilket embryo som ska planteras in. I många länder är det tillåtet för blivande föräldrar att låta göra vilka tester de vill på ett embryo. I skrivande stund debatteras därför runt om i världen hur reglerna kring detta ska se ut.
Därtill finns redan idag tekniker att föra in nya gener i befruktade ägg och embryon hos många olika däggdjur. Det är inte otänkbart att sådana metoder med tiden kan utvecklas så att det skulle kunna bli tekniskt möjligt att inte bara välja bort oönskade genvarianter, utan också lägga till önskade.
Man kan då konstatera att det finns många typer av gener som skulle kunna testats, väljas och kanske också ändras:
- Det finns gener som dömer sin bärare till dödliga sjukdomar. Ett extremt exempel är Krabbs sjukdom, där man insjuknar före ett års ålder, får stora blåsor på huden så att all beröring blir smärtsam, och sedan dör inom ett år.
- Ett mindre extremt exempel är Huntingtons sjukdom, där man insjuknar mellan 30 och 40 års ålder, varefter nervsystemet successivt bryts ner tills man dör efter ungefär tio år.
- Andra kända gener ger mycket hög risk för dödliga sjukdomar. Till exempel finns sällsynta genvarianter som ger mycket hög risk för svår fetma, och därmed stor risk för en tidig död i hjärtinfarkt.
- Vi känner till ett par genvarianter, som gör att det är över 50% risk att deras bärare får bröstcancer. Som idag har en dödlighet över 20%.
- Vi vet att det också finns en rad genvarianter som påverkar risken för mer normal fetma, för alkoholism, drogmissbruk och allvarliga koncentrationsproblem. Där vi vet att sådana gener inte är ensamt ansvariga, utan samverkar med miljön för att avgöra vilken risk man har att drabbas.
- Man känner till en sällsynt genvariant som nästan dömer sin bärare till tondövhet.
- Vi vet att det finns gener som har stor påverkan på egenskaper som ögonfärg, hårets färg och form, muskelmassa och syreupptagningsförmåga.
Detta reser många frågor: Finns någon gräns mellan egenskaper där det är rimligt respektive inte rimligt att testa, välja och kanske ändra? Är den gränsen självklar och naturlig, eller något som förändras och förskjuts med det omgivande samhällets utveckling? Ska en sådan gräns (om den nu finns) omvandlas till lagar och regler, som reglerar vad alla som lever i samhället får och förbjuds göra? Eller ska varje blivande föräldrapar själva fundera var de tycker att gränsen går?
Behöver vi över huvud taget en gräns? Kanske vi bör förbjuda sådant testande helt, eftersom det innebär att man sorterar mänskliga egenskaper och därmed också människor i önskade och oönskade? Eller ska allt slags testande vara tillåtet; kanske vi bör använda alla till buds stående medel för att hjälpa människor att födas med gener som minskar risken för sjukdomar och ökar chansen att bli framgångsrik på olika sätt?
I debatten om dessa frågor krockar ofta två perspektiv med varandra. Å ena sidan finns tanken att man bör göra sådant som kan minska människors lidande och öka deras lycka eller välbefinnande. Å andra sidan finns tanken om alla människors lika värde, och en oro för att denna tanke ska komma i kläm eller devalveras ifall man sätter i system att välja bort foster och embryon med oönskade gener”
Så, ur de tre etikperspektiven kan man idag se design av barn så här:
En pliktetiker skulle kunna resonera så här om tanken att välja och designa sina barn:
Alla människor har lika värde, oavsett sina yttre egenskaper, sina fel och brister. Oavsett våra gener är vi lika mycket värda som människor. Hur ska man då kunna säga att somliga blivande människor ska väljas bort just på grund av sina gener, just på grund av sina egenskaper? Visserligen är det synd om dem som föds till svårt lidande på grund av ärftliga sjukdomar. Men om vi överger principen om alla människors lika värde kan vi hamna i rena nazismen.
Sinnelagsetik
Ett tredje tankesätt kallas sinnelagsetik. Den menar att vi ska bedöma handlingar efter deras syfte. Inte efter deras resultat. Är syftet med en handling något som intuitivt känns rätt, är handlingen riktig. Är den något som intuitivt känns dåligt är den fel. En diskussion mellan sinnelagsetiker handlar därför om vad som intuitivt känns rätt.
En sinnelagsetiker skulle kunna resonera så här kring tanken att välja och designa barn:
Att välja bort ett barn som skulle få ett kort liv med konstanta smärtor sker för att hindra lidande. Det är rimligt. Men att välja bort ett barn därför att det skulle få dåligt bollsinne eller bli omusikaliskt sker för att man vill ha perfekta barn. Det är inte rimligt. Ty hur skulle världen se ut om alla gjorde så?” |
|
|
Sen |
Filmen Gattaca försöker ge en bild av hur ett samhälle med långtgående gentester skulle kunna se ut.
|
|
|
|
a) Ge exempel på vad som kunde ge en genprofil(DNA-profil) b) Hur kunde de veta vilka personer de tog prover av? Är identiteten säkrare med DNA-test de ID-kort vi har idag?
c) Hur blev icke ”gudsbarn” till?
d) Vincent bytte identitet. Gjorde han rätt eller fel? Varför? Vilken konsekvens fick det för Jerome?
e) Vilka fördelar och vilka nackdelar finns det med gentester?
f) Filmen visade en kanske extrem framtid och producenten är klart mot de möjligheter som genetisk forskning kan ge. Är du för eller emot genetisk forskning och hur bör framtidens människa, det vill säga du, agera för att samhället ska utvecklas åt det håll du vill?
