Redovisning år 8

På måndag ska alla i år åtta vara beredda att redovisa vad projektet människans liv på jorden har innehållit. Arbeta utifrån din planering för att färdigställa din redovisning.

vecka 10 år 8

Här kommer det som vi gick igenom och arbetade med under vecka 10.

Vad påverkar en befolknings storlek?

Låga födelsetal, ex. Sverige. Leder till att få får försörja många. Befolkningen växer långsamt eller minskar.

Höga födelsetal ex. fattiga länder. Leder till att befolkningen växer snabbt. Länderna har stor barnadödlighet, man skaffar många barn för att vara säker på att någon överlever, inga preventivmedel antingen för att det inte finns eller för att man inte vill använda.

Låg dödlighet tyder på välstånd. 

Stor dödlighet tyder på missförhållanden som uttrycks i sjukdomar eller brist på kunskap och sjukvård.

Planer för att minska befolkning: familjeplanering.

Det kan vara hög ålder för äktenskap, barnbegränsning, sterilisering, gratis preventivmedel. Ökat välstånd leder mest till befolkningsminskning Tillgång till skolor, sjukvård. När man får det bättre föder de färre barn.

Sjukdomar en stor dödsfälla. Malaria, magsjukdomar, tuberkulos, parasitsjukdomar och mässling. Naturkatastrofer, krig och svält gör att sjukdomar sprids. AIDS ett jätteproblem, framför allt i centrala delarna av Afrika, det blir luckor i befolkningen, den tar inte bara gamla och sjuka utan friska och unga.

Utvandring minskar och ökar också befolkningar.

Krig, svält och slavhandel är ofrivilliga anledningar. Arbetssökande är mer frivilligt. Migration= människors flyttningar. Immigranter flyttar in i ett land, emigranter ut.

Mark, mat och landskap

Näst intill all mark på jorden har på något sätt påverkats av människan.

•          Äldst: Jaga och samla

•          Boskapsskötsel

•          Odling

11 % av jordens landyta är odlad.

Kvalitet på jorden en avgörande skillnad. Ställen som har varit havsbotten eller legat under inlandsisen har bra jord, precis som de floddalar där floden drar med sig bördigt slam.

Vart i världen odlar man? Vilka jobbar med jordbruk? Det hittar man på bilden på s. 107 i geografiboken. Den visar på de stora skillnaderna mellan i-länder och u-länder.

Potatis, vete, majs, ris och kassava världens viktigaste grödor. De utgör basmat för nästan alla. Växter har olika krav på näring, vatten och klimat. Därför kan inte allt odlas på samma ställe.

Grundläggande skillnad i jordbruket:

•          Antingen småskaliga jordbruk, kräver arbetskraft, odlar många olika grödor. Ofta enbart för sin egen försörjning.

•          Eller gigantiska anläggningar, brukas av maskiner

Rika länder

•          Få arbetar med jordbruk

•          Mycket maskiner

•          Stora marker, få grödor

•          Allt som produceras säljs

•          Mycket konstgödsel och bekämpningsmedel

Fattiga länder

•          Både stora och små jordbruk

•          Plantager som odlar som i de rika länderna, bara en gröda.

•          Familjejordbruk vanliga.

•          Få äger mycket

•          Tvärtom från de rika länderna!

Förändringar i jordbruket idag: Sverige: Jordbruken minskar men produktionen ökar. Jordbruksmark har blivit skog och annat. I-länder i stort: Landsbygden avfolkas.

Här finns uppgiften om städer

Industrier

Förädling av resurser och tillverkning i stor skala enligt modellen: Råvara àFörädling àProdukt

Produktionsfaktorer:

-          Arbetskraft

-          Material (ingredienser)

-          Realkapital (Maskiner/Verktyg)

-          Kunskap

-          Pengar

Storbritannien var först ut att industrialiseras i slutet av 1700-talet.

Orsaker då: Idéer, pengar, gott om naturresurser, effektivt jordbruk, arbetskraft och befolkningsutveckling.

Tillverkade varor som t ex stål och textil och uppfann varor.

Industri idag:

Massproducering med förädling i många steg.

Arbetskraften kunskap är mycket viktig ofta krävs specialkunskaper.

Infrastruktur (möjlighet till transporter) är mycket viktig. Ex, vägar, båtar, bilar, tåg och flyg.

Maskiner och robotar används allt mer.

Vecka 9 år 8

Den här veckan har åttan börjat att arbeta med projektet Människans liv på jorden. I måndags gick vi igenom den lokala pedagogiska planeringen, eleverna lämnade synpunkter på planeringen och sedan gick vi igenom hur man kan se på landskap. Främst tittade vi på skillnaden mellan naturlandskap, som enbart är påverkat av naturen, och kulturlandskap som är de områden som människan på något sätt förändrat.

Eleverna har utifrån geografiboken gjort en mindmap om "Varför vatten är så viktigt för människan och hur vi använder vatten." Vi har också tittat på ett exempel där människan lyckats styra naturens makter. Aralsjön var en gång världens fjärde största sjö och idag finns bara 20 % av sjön kvar efter att människan tagit allt vatten som rann till sjön och använde det till konstbevattning. Vi har gjort en uppgift om Aralsjön och vi har tittat på ett klipp för att få en bild av hur Aralsjön ser ut idag. Vill du göra uppgiften finns den att hämta hos mig.

Befolkning var temat för lektionen i fredags. Jag pratade om jordens befolkning under följande punkter:

• Jorden är mycket ojämt befolkad
• Sverige är både glest befolkat och ojämt befolkat. Befolkningstätheten är i Sverige 20 pers/kvadratkilometer jämfört med Bangladesh, världens mest tätbefolkade land där det bor 926 personer /kvadratkilometer.
• Anledningen till att människor har bosatt sig på vissa ställen handlade fram till 1700-talet oftast om goda möjligheter till odling av mat och efter 1700 har man bosatt sig på platser där det funnits råvaror t ex gruvor.
• Vi kollade på kartan över Sverige och konstaterade att de flesta bor där det funnits goda möjligheter till odling i södra Sverige och andra städer kunde vi hitta några exempel på att man bosatt sig för att nå naturresurser, ett exempel på det är Kiruna som ligger vid en gruva.
• Befolkningspyramider används för att beskriva hur stor del av befolkningen som är i vilken ålder och och vilket kön de har. Vi började att titta på hur skillnaden mellan i-länder och u-länder ser ut i en befolkningspyramid.

V. 10 kommer eleverna att lära sig mer om odling, jordbruk, städer och industrier.

En sammanfattning av vad som ingår inom biologi.

Biologi är läran om livet och det levande

Liv- Vad är liv?

-Allt levande kan delas in i olika kategorier. En grov indelning:

- Bakterier & virus

- Alger & encelliga djur

- Svampar & lavar

- Växter

- Djur (och människor)

Etologi- djurens beteende

Ekologi- ekosystem (näringskeja, näringsväv, näringspyramid)

-konkurrens & anpassning

- kretslopp

Fotosyntes- i växter, fångar solens energi och binder den i druvsocker, binder kolet från koldioxiden och släpper ut syre (koldioxid+vatten+ energià druvsocker+syre)

Förbränning- i växter och djur, använder energin från druvsockret- frigör värme, använder syre och släpper ut koldioxid (druvsocker+ syreàkoldioxid+vatten+energi)

Människans påverkan på naturen –växthuseffekt, ozonlagret, försurning, övergödning, miljögifter, energifrågan, varu-och transport, en hållbar utveckling

Människokroppen- Sex-och samlevnad, droger, celler, andning &matspjälkning, Blodomlopp &immunförsvar, hud, skelett &muskler, nervsystemet, arv, genetik och DNA

Livets utveckling -evolutionen

Delat projekt v9-11

Mellan vecka 9 och 11 kommer vi ha delade projekt. 8:orna har ett SO-projekt Människans liv på jorden. 9:orna har ett NO-projekt med fokus på biologi för att repetera inför nationella provet.

9:orna har fått ut ett gammalt nationellt prov, sammanfattningar från biologiboken och repetitionsfrågor. Jag vill inte ha in skriftliga svar på frågorna, de använder man på det sätt man tycker passar bäst. 16/3 skriver alla nior nationella provet under förmiddagen. V. 12 kommer laborationsdelen att genomföras under projektlektionerna.