Vad påverkar en befolknings storlek?
Låga födelsetal, ex. Sverige. Leder till att få får försörja många. Befolkningen växer långsamt eller minskar.
Höga födelsetal ex. fattiga länder. Leder till att befolkningen växer snabbt. Länderna har stor barnadödlighet, man skaffar många barn för att vara säker på att någon överlever, inga preventivmedel antingen för att det inte finns eller för att man inte vill använda.
Låg dödlighet tyder på välstånd.
Stor dödlighet tyder på missförhållanden som uttrycks i sjukdomar eller brist på kunskap och sjukvård.
Planer för att minska befolkning: familjeplanering.
Det kan vara hög ålder för äktenskap, barnbegränsning, sterilisering, gratis preventivmedel. Ökat välstånd leder mest till befolkningsminskning Tillgång till skolor, sjukvård. När man får det bättre föder de färre barn.
Sjukdomar en stor dödsfälla. Malaria, magsjukdomar, tuberkulos, parasitsjukdomar och mässling. Naturkatastrofer, krig och svält gör att sjukdomar sprids. AIDS ett jätteproblem, framför allt i centrala delarna av Afrika, det blir luckor i befolkningen, den tar inte bara gamla och sjuka utan friska och unga.
Utvandring minskar och ökar också befolkningar.
Krig, svält och slavhandel är ofrivilliga anledningar. Arbetssökande är mer frivilligt. Migration= människors flyttningar. Immigranter flyttar in i ett land, emigranter ut.
Mark, mat och landskap
Näst intill all mark på jorden har på något sätt påverkats av människan.
• Äldst: Jaga och samla
• Boskapsskötsel
• Odling
11 % av jordens landyta är odlad.
Kvalitet på jorden en avgörande skillnad. Ställen som har varit havsbotten eller legat under inlandsisen har bra jord, precis som de floddalar där floden drar med sig bördigt slam.
Vart i världen odlar man? Vilka jobbar med jordbruk? Det hittar man på bilden på s. 107 i geografiboken. Den visar på de stora skillnaderna mellan i-länder och u-länder.
Potatis, vete, majs, ris och kassava världens viktigaste grödor. De utgör basmat för nästan alla. Växter har olika krav på näring, vatten och klimat. Därför kan inte allt odlas på samma ställe.
Grundläggande skillnad i jordbruket:
• Antingen småskaliga jordbruk, kräver arbetskraft, odlar många olika grödor. Ofta enbart för sin egen försörjning.
• Eller gigantiska anläggningar, brukas av maskiner
Rika länder
• Få arbetar med jordbruk
• Mycket maskiner
• Stora marker, få grödor
• Allt som produceras säljs
• Mycket konstgödsel och bekämpningsmedel
Fattiga länder
• Både stora och små jordbruk
• Plantager som odlar som i de rika länderna, bara en gröda.
• Familjejordbruk vanliga.
• Få äger mycket
• Tvärtom från de rika länderna!
Förändringar i jordbruket idag: Sverige: Jordbruken minskar men produktionen ökar. Jordbruksmark har blivit skog och annat. I-länder i stort: Landsbygden avfolkas.
Här finns uppgiften om städerIndustrier
Förädling av resurser och tillverkning i stor skala enligt modellen: Råvara àFörädling àProdukt
Produktionsfaktorer:
- Arbetskraft
- Material (ingredienser)
- Realkapital (Maskiner/Verktyg)
- Kunskap
- Pengar
Storbritannien var först ut att industrialiseras i slutet av 1700-talet.
Orsaker då: Idéer, pengar, gott om naturresurser, effektivt jordbruk, arbetskraft och befolkningsutveckling.
Tillverkade varor som t ex stål och textil och uppfann varor.
Industri idag:
Massproducering med förädling i många steg.
Arbetskraften kunskap är mycket viktig ofta krävs specialkunskaper.
Infrastruktur (möjlighet till transporter) är mycket viktig. Ex, vägar, båtar, bilar, tåg och flyg.
Maskiner och robotar används allt mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar