Ny blogg för 7-8:or

Nu har vi skapat en egen projektblogg för 7-8:orna. Den hittar du här.
Adressen är projekt78nyaskolan.blogspot.com
Välkommen dit!

Ögonvittne

http://flashgamesspot.com/sv/play/eye-witness-are-you-a-good-eye-witness/flash-game/

Slå gärna mitt highscore!

http://rixdax.riksdagen.se/

Läxförhör 29/11

På tisdag har alla elever i 7-9 skriftligt läxförhör på det vi har tagit upp om kommuen.
Man ska kunna:

Ideologier

Politiska partier i Sverige och Trollhättan

Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnder

Kommunens uppgifter

Vart kommer kommunens inkomster från?

Hur kan man påverka politiska beslut

Ett ärendes väg från förslag till beslut

HÄR HITTAR DU HÄFTET "SÅ STYRS EN KOMMUN" om du mot förmodan tappat bort det...

Från förslag till beslut och att påverka

Här hittar du Jonas genomgång "Från förslag till beslut"

Och här är genomgången om att påverka som Jasmin höll.

Mall för labbrapport åk 9

Laborationsrapport – Trollhättanprojektet del 2

1. Rubrik – Sätt en rubrik på din laboration. Utgå ifrån vad laborationen handlade om.

2. Syfte – Förklara varför du gör laborationen- Vad är det du ska lära dig/förstå?

3. Hypotes – Vad tror du kommer att hända? Behöver ej stämma överens med ditt resultat.

4. Utförande – Skriv kortfattat ner hur du gjorde utan några resultat eller kommentarer. Rita gärna en figur!

5. Resultat – Här redovisar du dina iakttagelser/vad som hände. Skriv ner värden, tabeller och uträkningar om sådana använts för att komma fram till ett resultat.

6. Slutsats – Stämde din hypotes? Om nej, varför? För en diskussion kring resultatet och väv in fakta från t.ex. dina anteckningar, ”Vatten-häftet”, filmen, böcker, artiklar och internet. Redovisa om du använder fakta från sådana källor. Varför fick du just det resultat du fick? Finns det några felkällor att ta hänsyn till?

I slutsatsen beskriver du också olika separeringsmetoder: Vi tänker oss att du har vatten som blivit förorenat av jord och andra partiklar. Hur kan du gå tillväga för att rena vattnet? När och varför använder vi i samhället oss av separeringsmetoder?

Här hittar du instruktionerna för labben. Inlämning fredag 25/11

Vattenrening

Här kan du hitta en text om vattenrening

Mall för labbrapport 7-8

Laborationsrapport – Trollhättanprojektet del 2
1. Rubrik – Sätt en rubrik på din laboration. Utgå ifrån vad laborationen handlade om.

2. Syfte – Förklara varför du gör laborationen- Vad är det du ska lära dig/förstå?

3. Hypotes – Vad tror du kommer att hända? Behöver ej stämma överens med ditt resultat.

4. Utförande – Skriv kortfattat ner hur du gjorde utan några resultat eller kommentarer. Rita gärna en figur!

5. Resultat – Här redovisar du dina iakttagelser/vad som hände. Skriv ner värden, tabeller och uträkningar om sådana använts för att komma fram till ett resultat.

6. Slutsats – Stämde din hypotes? Om nej, varför? För en diskussion kring resultatet och väv in fakta från t.ex. dina anteckningar, ”Vatten-häftet”, filmen, böcker, artiklar och internet. Redovisa om du använder fakta från sådana källor. Varför fick du just det resultat du fick? Finns det några felkällor att ta hänsyn till? Svara även på nedanstående frågor!

· Vad hamnar i vårt avloppsvatten?
· Vad får man och vad får man inte spola ner i toaletten? Varför?
· Beskriv vattnet i samhället! T.ex. rening av dricks-och avloppsvatten, hur använder vi i samhället vårt vatten, påverkar vår vattenanvändning miljön?

Hur styrs kommunen?

Hur styrs kommunen? Den styrs genom politiska val. I Sverige har vi val vart fjärde år – då väljer vilka som vi tycker ska representera oss och våra åsikter. De man väljer representerar ett politiskt parti. Vad är då politik? Det är olika åsikter och olika sätt att se på hur landet, landstinget och kommunen ska styras. Dagens politik har växt fram ur tre ideologier. En ideologi en samling tankar om hur drömsamhället ska se ut. Ideologierna föddes under den franska revolutionen (vill man läsa mer om franska revolutionen kan man göra det på: http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/franska-revolutionen# )

De tre ideologierna och det de betonar är:
Socialism – rättvisa i samhälletLiberalism – frihet i samhället
Konservatism – bevara i samhället

Den politiska skalan
Vänsterpartiet                Miljöpartiet       Centerpartiet            Moderaterna          Sverigedemokraterna
              Socialdemokraterna                             Folkpartiet                Kristdemokraterna
_______________________________I__________________________________________________     
Ideologi: Socialism                                                                       Ideologi: Liberalism och Konservatism
Politisk färg: Röd                                                                          Politisk färg: Blå
Vänster                                                                                          Höger

Din kommun

Här hittar du genomgången om kommunen.

Granska historiska källor

Här finns min genomgång om hur man granskar historiska källor.

Och här är uppgiften som är i läxa tills fredagen den 11/11

Inför prov i projekt torsdag 27/10 v.43

Repetera nedanstående punkter inför projektprovet:

SO – Historia

·         Trollhättans historia 4000 f.Kr till 1916. (Fakta har du fått på genomgångar, powerpoints finns här på bloggen) 

·         Industriella revolutionen i Trollhättan, Sverige och Europa, (Fakta har du fått på genomgångar, anteckningar finns här på bloggen och man kan läsa i historiaboken på s. 134-137 och 172-177, övningsuppgifter finns här på bloggen) 

·         Hur industrialiseringen förändrade levandsvillkoren för människor. (Fakta har du fått på en genomgång, anteckningar finns på bloggen tillsammans med arbetsuppgifter, man läsa om livet i Sverige på 1800-talet på s. 165-196)

·         Exempel på hur människor kämpade för bättre levnadsvillkor, allmän rösträtt, folkrörelser och kvinnors kamp för bättre rättigheter är exempel på bra saker att kunna. (Text i hisotrieboken s. 178-183)

·         Vad man ska tänka på när man arbetar med historiskt källmaterial (Det tar vi en annan gång!)

Exempel på frågor:
I Trollhättan har människor levt länge, vilka fynd från människor från år 6000 fKr. - 1500 eKr. har man hittat runt Trollhättan?
Hur, när och varför startade den industriella revolutionen?
Vad blev starten för Sveriges industrialisering? Vad blev starten i Trollhättan?
Beskriv hur människans liv förändrades från bondesamhället till industrisamhället.
Ge exempel på hur människor kämpade för bättre förutsättningar på slutet av 1800-talet i Sverige.

NO – Kemi

·         Syror och baser

·         pH

·         Försurning

·         Vattnets egenskaper

·         Laborationstillfället

·         Laborationssäkerhet

Material från föreläsningar med mera finns här på projektbloggen.

Anteckningar från genomgången om den industriella revolutionen

Den industriella revolutionen

Revolution = stor förändring

Startade i Storbritannien, England, på 1760- talet.

De byggde för första gången fabriker där man masstillverkade varor.

Människor flyttade till städer för att få arbete. = urbanisering

För att transportera de massproducerade varorna krävdes ny infrastruktur, ex tåg och ångbåt.

Det gjordes nya uppfinningar som t ex. vävmaskiner och ångmaskiner.

7 anledningar till revolutionen:

• Jordbrukets utveckling. (den gröna eller agrara revolutionen är andra namn)
• Stor tillgång på arbetskraft. = många arbetslösa människor.
• Kapital (pengar, mark, metaller och hus) → från kolonier och triangelhandel. Triangelhandel:
  England (vapen, tyg, sprit) → Afrika (slavar) → Amerika (bomull, socker, tobak) → England igen.
• Naturresurser (träd, olja, metall, kol, vattenkraft) man lärde sig att använda sig utav resurserna.
• Uppfinningar och ny teknik. Ex hur man gjorde bättre järn och stål.
• Nya utbildning. Främst inom teknik om naturkunskap.
• Ny samhällsorganisation. De fick tex starta egna företag.

Tack Jolina för lånet av dina anteckningar!

Vill du läsa om indsutriella revolutionen kan du göra det på sidan. 134- 141 i historieboken.

Här hittar du mer lättläst text om den industriella revolutionen, fråga mig om du vill ha arbetsuppgifter till texten.

Här är en länk till en powerpoint om den industriella revolutionen, den har Anna Gerefalk på Alléskolan i Floda gjort.
Och här hittar du en till powerpoint om samma ämne, Kerstin Bjellert på Slottskolan i Borgholm har gjort den. Båda presentationerna är hämtade från lektion.se 

Frågor till kamp för bättre levandsförhållanden

Det moderna Sverige föds

Ta reda på följande: Du hittar svaren i historieboken från s.171à och på internet!

2. Hur såg städerna ut i början av 1800-talet?

3. Textilindustrin och skogsindustrin var de första industrierna i Sverige. Berätta om dem.

4. Varför valde människor att utvandra? Vart utvandrade man och hur många utvandrade totalt?

5. Ge exempel på sådant som kom att knyta ihop och underlätta kontakterna inom Sverige.

6. Av vilken anledning började vi använda oss av tid och klocka i Sverige?

7. Berätta något om Sveriges järnindustri.

8. Ta reda på mer och skriv ned det du hittar om en av de uppfinningar som finns på s. 177 (eller välj någon annan uppfinning från den här tiden.)

9. Hur stor del av Sveriges befolkning hade rösträtt efter 1866?

10. Vad är en folkrörelse?

11. Berätta om arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen. Varför uppkom de? Vad ville de?

12. Vilka frågor var viktiga för det nybildade socialdemokratiska partiet?

13. När kan man säga att rösträtten blev allmän i Sverige?

http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/industriella-revolutionen# är en sida man kan hitta ok info på!

Vill du lyssna istället för att läsa?

Om du vill lyssna på en inspelning av kemibokens kapitel av vatten, syror och baser så går det bra! Då trycker ni på länken här eller på sidan av bloggen(NO-ljudböcker). Där väljer ni kemibokens kapitel "Ämnenas smådelar, luften, vatten" Ladda hem den filen!

När du har mappen nerladdad på datorn väljer du kapitel 41, 42 och 43. De handlar om Vatten som lösningsmedel, syror, baser och salter.

Fungerar det inte- fråga Heidi!

Historia!

Här hittar du powerpointpresentationen om Trollhättans historia 4000 f Kr - 1500 e Kr.

Här är powerpointpresentationen om Trollhättan mellan 1500 och 1916

Här hittar du mina antecknignar från genomgången om Livet på Sverige på 1800-talet. Tack för bilderna Sam!

Och här hittar du arbetsuppgiften om Livet på landet i början av 1800-talet, i samma dokument ligger extrauppgiften.

Här finns historiabokens sidor (164-169) om Livet på landet i början av 1800-talet

Här hittar du den lästlästa varianten på Livet i början av 1800-talet.

Trollhätteprojektet del 1

Nu har vi påbörjat ett nytt projekt, Trollhätteprojektet del 1. Projektet kommer att pågå fram till höstlovet. Innehållet vi kommer att jobba med är Trollhättans historia och några miljöproblem i vår närhet (försurning och övergödning).

För att få en förståelse för försurning behöver vi kunna endel om pH, syror och baser. Powerpointen från genomgången om detta hittar du här.

Anteckningar från genomgången av försurning hittar du här.

Häftet om labsäkerhet kommer ni att ha läxförhör på på fredag. Häftet finns här.

Hjälp till reflektionsuppgiften!

Här är en länk till röda korsets hemsidan som sammanfattar svältkatastrofen På röda korsets hemsida hittar du också mycket mer fakta om du klickar på länkarna till höger om texten.

Här är en text från läkare utan gränsers hemsida om sjukdomar som brutit ut på grund av svälten.

Och här hittar du information kring det arbetet unicef utför på Afrikas horn.

Här kan du hitta en förkortad version av de mänskliga rättigheterna

Och här hittar du kort infomation kring massmedias uppgift i samhället.

Vad behöver vi mat till?

Här hittar du genomgången om mat, näring och vad som händer i kroppen vid svält.

Här är en länk till UNICEF-texten om undernäring.

Ny termin, nytt projekt!

Nu är vi igång igen! De första skolveckorna har vi arbetat med projektet "Vi kan göra skillnad". Du hittar den lokala pedagogiska planeringen (LPP) under fliken projektplaneringar ovan. Projektet handlar om situationen på Afrikas horn. Alla elever från åk1 till åk 9 har fått arbeta med hur de som lever i detta område har det, om mänskliga rättigheter och vad vi som medmänniskor kan göra för att andra ska få det bättre.

Elevernas arbete mynnar ut i en insamlingskväll här på skolan den 21/9 kl.18-19.30 där alla intäkter går till de drabbade på Afrikas horn. Eleverna kommer då att arrangera loppis, lotteri, ponnyridning, ansiktsmålning, sälja fika, grilla korv och hamburgare med mera. Familj, släkt och vänner är varmt välkomna denna kväll!

Det som utgör bedömning i projektet är en reflektionsuppgift om vad man lärt sig. Allt material vi jobbat med och reflektionsuppgiften hittar du nedan.

Frågor till geografiboken om Afrika
Frågor till programmet det "Det nya afrika"
Länk till klippet med Hans Rosling
Reflektionsuppgiften
Bilden på Behovstrappan
Länk till artikel om torkan i Östafrika
En länk till svt:s länksida "det nya afrika" där du hittar info och klipp om några afrikanska länder.
Mer fakta kommer inom kort!

Fler länkar

På http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00009/Uppslaget_samh_llseko_9776a.pdf finns bra text om globailisering och välfärd och välfärd i allmänhet.

Text om krig och framtid. http://www.dn.se/nyheter/varlden/fler-krig-2011--men-langsiktig-fredstrend-lever

Bra sökmotor för att hitta ok sidor: http://lankskafferiet.skolverket.se/v2/

En essä om samhällsutveckling:

http://www.vr.se/huvudmeny/tvarsnittnr32008/essademografiochsamhallsutvecklingnyamojligheterforutspaframtiden.4.427cb4d511c4bb6e38680003450.html

På http://www.samhallskunskap.se/ finns en massa texter som kan vara till hjälp för er! Det finns om befolkningar, välfärd, i- och u-länder, FN, terrorism osv.

På http://www.sakerhetspolitik.se/ hittar du fakta om konflikter och terrorism.

Här hittar du statistik om svensk jämställdhet http://www.scb.se/Pages/Product____12249.aspx och på den här sidan finns en massa statistik! http://www.geohive.com/ och på den här: http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=11935

På utbildningsradions UNG-sidor finns massa bra info! http://www.ur.se/Ung/Amnen/SO/ Bland annat denna: http://www.ur.se/Ung/Amnen/SO/Samhallskunskap/Globalisering/Artiklar/Miljo/

En debattartikel om att arbetslösheten orsakade revolutionerna i Nordafrika http://svtdebatt.se/2011/02/massarbetslosheten-skapade-revolutionen-i-egypten-och-kan-skapa-den-i-sverige/

På insamlingsorganisationen actionaids hemsida finns info om fattigdom, HIV/AIDS och mycket mer http://www.actionaid.se/omraden/

Världens händelser är en utmärkt liten serie som gått på svt, skynda dig så hinner du se historiska händelser som tex skildringen av demonstrationerna på Himmelska fridens torg i Peking. http://svtplay.se/t/152228/varldens_handelser

Ett klipp från svt:s aktuellt i fredags, det handlar om att man kan börja skönja ekonomisk utveckling i Afrika. http://svtplay.se/v/2418058/rapport/valutbildade_atervander_till_afrika 

Länkar till essän

Milleniemålen är en bra utgångspunkt till flera av era ämnen.
De tar upp:

Att extrem fattigdom och svält ska utrotasAtt alla barn ska gå i skolanAtt jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkasAtt minska barnadödlighetenAtt uppnå en bättre mödravård och minskad mödradödlighetAtt stoppa spridningen av HIV/AIDS, malaria och andra sjukdomarAtt säkerställa en miljömässigt hållbar utvecklingAtt utveckla ett globalt partnerskap för utveckling

Och du hittar information om dem här:

http://www.millenniemalen.nu/
http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/utveckling-och-fattigdomsbekampning/millenniemalen/ Rulla ned på sidan så kommer målen i punktform med länk som man kan trycka på.
Här finns info om hur det har gått med milleniemålen fram till 2010 http://www.fn.se/PageFiles/3361/3-10%20Millenniem%c3%a5len.pdf

På planetensidan hittar du bra info om t ex vatten http://apps.forskning.se/InfactPlaneten/index.html

På Globalis (http://www.globalis.se/) hittar du fakta om konflikter i världen, info om länder och några tematexter.

Mer info följer!

Powerpoint om FN

Här är en länk till den Power pointen jag använde när jag hade genomgången om FN. Jag lade bara som andra bild till: 

FN (de förenta nationerna) bildades 1945 efter andra världskrigets slut.

FN bildades för att förhindra fler världskrig och för att utrota orsaker som kan leda till fler krig som svält, fattigdom, sjukdomar och okunnighet.

Genomgång Förutsättningar för utveckling och orsaker till krig

Först läste vi texten Asiatiska kläder betalar notan för billiga kläder för att få ytterligare ett perspektiv på globaliseringens effekter i världen.

Vi har läst om att koloniseringen kan vara en av anledningarna till att det finns orättvisa förhållanden i världen idag. Men det finns fler anledningar till att länder inte utvecklats.

Det finns tre steg som ett land ofta går igenom för att gå från ett U-land till ett I-land. De är:

Steg 1: Jordbruksöverskott, råvaruexport. Landet ska bli självförsörjande. Alla ska inte vara tvingade att arbeta med jordbruk.

Steg 2: Industriexport, infrastruktur, turistinkomster. Man börjar sälja industrivaror utomlands och utveckla vägar och flygplatser. Då kan man även locka människor till landet.

Steg 3: Hemmamarknad, medelklass. Fler blir rikare i landet och kan köpa mer än bara det nödvändigaste. Man skapar också en egen marknad för industrin.

Vad kräver detta?

Lugn och fred
Demokrati
Kunskap/Skolsystem

Jag läste s. 230 i samhällskunskapsboken, en text som handlar om hur Sverige utvecklats från ett u-land till ett i-land.

I länder där det pågår krig och konflikter har man svårt att jobba med stabilitet. Man kan inte helhjärtat satsa på sin utveckling. Ett trettiotal konflikter brukar pågå aktivt i världen. Den just nu mest uppmärksammande är Libyen.

Osaker till konflikter mellan och i länder kan vara:
1. Ekonomi, man invaderar ett land för att komma över ekonomiska tillgångar, eller bråkar inom ett land.
2. Fattigdom, orsakar ilska och uppror i kampen för överlevnad
3. Matkpolitik, länder vill visa sin makt över andra. Tex kalla kriget mellan USA och Sovjet.
4. Historia och nationalism, gamla motsättnignar leder till nya konflikter. Tex krigen på Balkan.
5. Religion
6. Etniska orsaker, människors olika bakgrund och kulturer kan orsaka konfliker om två olika folkgrupper t ex slåss om samma landområde.

(delar av texten kommer från samhällskunskap.se och orsakerna till konflikter är hämtade ur boken samspel)

Hållbar utveckling

Här finner du powerpointen från lektionen om hållbar utveckling.

Hemstudiedag 15/4

Uppgifterna till hemstudiedagen hittar du på Sharepoint.

Här är uppgiften i projekt, hur globaliserad är du?

Vi passar också på att önska alla glad påsk och gott lov!

Powerpoint om välfärd

Här hittar du powepointen om välfärd och välstånd!

Och här är uppgiften om globalisering, på gott och ont. Det du samlar in i denna uppgift ligger till grund för den essä ni ska skriva efter påsk.

Nytt projekt! Orättvisa i världen

Efter nationella provet i NO har vi lite långsamt startat upp nästa projekt "Orättvisa i världen." Den lokala pedagogiska planeringen finner du under fliken projektplaneringar ovan.

Vi har under de senaste veckorna tittat på ett avsnitt av korrespondenterna med temat "mobilen - vän eller fiende" och som uppföljning av programmet gjorde eleverna en reflektion om mobiltelefonens roll i dagens samhälle.

Eleverna har gjort en konstruktionsuppgift i teknik med uppföljande reflektion. som syftar till att fundera på vad skillnad i resurser kan ha för effekter på en konstruktion och vad nya idéer skulle kunna innebära för att minska orättvisorna i världen. Reflektionen ska vara inlämnad senast den 14/4.

Vi har gått igenom samhällets tre stora ovandlingar, jordbruksrevlutionen, industriella revolutionen och den nu pågående globaliseringen för att kolla på vad de omvandlingarna har haft för effekt på samhället. De är en stor anledning till att världen idag har mycket olika förutsättningar.

Som ett exempel på vad som händer i världen idag och ett exempel på globalisering pratade vi i mådags om situationen i Libyen. Vad det är som händer där och varför.

Under den här veckan arbetar eleverna med en uppgift om kolonialism och orättvisor. Uppgiften innbär att man sammaställer statistik om levnadsförhållande i olika länder i världen som har varit både kolonialiserade och kolonialiserande. Den ska också vara inlämnad senast 14/4. Statistik hittar du på globalis.se, en resurs som numera är kostnadsfri.  

Redovisning år 8

På måndag ska alla i år åtta vara beredda att redovisa vad projektet människans liv på jorden har innehållit. Arbeta utifrån din planering för att färdigställa din redovisning.

vecka 10 år 8

Här kommer det som vi gick igenom och arbetade med under vecka 10.

Vad påverkar en befolknings storlek?

Låga födelsetal, ex. Sverige. Leder till att få får försörja många. Befolkningen växer långsamt eller minskar.

Höga födelsetal ex. fattiga länder. Leder till att befolkningen växer snabbt. Länderna har stor barnadödlighet, man skaffar många barn för att vara säker på att någon överlever, inga preventivmedel antingen för att det inte finns eller för att man inte vill använda.

Låg dödlighet tyder på välstånd. 

Stor dödlighet tyder på missförhållanden som uttrycks i sjukdomar eller brist på kunskap och sjukvård.

Planer för att minska befolkning: familjeplanering.

Det kan vara hög ålder för äktenskap, barnbegränsning, sterilisering, gratis preventivmedel. Ökat välstånd leder mest till befolkningsminskning Tillgång till skolor, sjukvård. När man får det bättre föder de färre barn.

Sjukdomar en stor dödsfälla. Malaria, magsjukdomar, tuberkulos, parasitsjukdomar och mässling. Naturkatastrofer, krig och svält gör att sjukdomar sprids. AIDS ett jätteproblem, framför allt i centrala delarna av Afrika, det blir luckor i befolkningen, den tar inte bara gamla och sjuka utan friska och unga.

Utvandring minskar och ökar också befolkningar.

Krig, svält och slavhandel är ofrivilliga anledningar. Arbetssökande är mer frivilligt. Migration= människors flyttningar. Immigranter flyttar in i ett land, emigranter ut.

Mark, mat och landskap

Näst intill all mark på jorden har på något sätt påverkats av människan.

•          Äldst: Jaga och samla

•          Boskapsskötsel

•          Odling

11 % av jordens landyta är odlad.

Kvalitet på jorden en avgörande skillnad. Ställen som har varit havsbotten eller legat under inlandsisen har bra jord, precis som de floddalar där floden drar med sig bördigt slam.

Vart i världen odlar man? Vilka jobbar med jordbruk? Det hittar man på bilden på s. 107 i geografiboken. Den visar på de stora skillnaderna mellan i-länder och u-länder.

Potatis, vete, majs, ris och kassava världens viktigaste grödor. De utgör basmat för nästan alla. Växter har olika krav på näring, vatten och klimat. Därför kan inte allt odlas på samma ställe.

Grundläggande skillnad i jordbruket:

•          Antingen småskaliga jordbruk, kräver arbetskraft, odlar många olika grödor. Ofta enbart för sin egen försörjning.

•          Eller gigantiska anläggningar, brukas av maskiner

Rika länder

•          Få arbetar med jordbruk

•          Mycket maskiner

•          Stora marker, få grödor

•          Allt som produceras säljs

•          Mycket konstgödsel och bekämpningsmedel

Fattiga länder

•          Både stora och små jordbruk

•          Plantager som odlar som i de rika länderna, bara en gröda.

•          Familjejordbruk vanliga.

•          Få äger mycket

•          Tvärtom från de rika länderna!

Förändringar i jordbruket idag: Sverige: Jordbruken minskar men produktionen ökar. Jordbruksmark har blivit skog och annat. I-länder i stort: Landsbygden avfolkas.

Här finns uppgiften om städer

Industrier

Förädling av resurser och tillverkning i stor skala enligt modellen: Råvara àFörädling àProdukt

Produktionsfaktorer:

-          Arbetskraft

-          Material (ingredienser)

-          Realkapital (Maskiner/Verktyg)

-          Kunskap

-          Pengar

Storbritannien var först ut att industrialiseras i slutet av 1700-talet.

Orsaker då: Idéer, pengar, gott om naturresurser, effektivt jordbruk, arbetskraft och befolkningsutveckling.

Tillverkade varor som t ex stål och textil och uppfann varor.

Industri idag:

Massproducering med förädling i många steg.

Arbetskraften kunskap är mycket viktig ofta krävs specialkunskaper.

Infrastruktur (möjlighet till transporter) är mycket viktig. Ex, vägar, båtar, bilar, tåg och flyg.

Maskiner och robotar används allt mer.

Vecka 9 år 8

Den här veckan har åttan börjat att arbeta med projektet Människans liv på jorden. I måndags gick vi igenom den lokala pedagogiska planeringen, eleverna lämnade synpunkter på planeringen och sedan gick vi igenom hur man kan se på landskap. Främst tittade vi på skillnaden mellan naturlandskap, som enbart är påverkat av naturen, och kulturlandskap som är de områden som människan på något sätt förändrat.

Eleverna har utifrån geografiboken gjort en mindmap om "Varför vatten är så viktigt för människan och hur vi använder vatten." Vi har också tittat på ett exempel där människan lyckats styra naturens makter. Aralsjön var en gång världens fjärde största sjö och idag finns bara 20 % av sjön kvar efter att människan tagit allt vatten som rann till sjön och använde det till konstbevattning. Vi har gjort en uppgift om Aralsjön och vi har tittat på ett klipp för att få en bild av hur Aralsjön ser ut idag. Vill du göra uppgiften finns den att hämta hos mig.

Befolkning var temat för lektionen i fredags. Jag pratade om jordens befolkning under följande punkter:

• Jorden är mycket ojämt befolkad
• Sverige är både glest befolkat och ojämt befolkat. Befolkningstätheten är i Sverige 20 pers/kvadratkilometer jämfört med Bangladesh, världens mest tätbefolkade land där det bor 926 personer /kvadratkilometer.
• Anledningen till att människor har bosatt sig på vissa ställen handlade fram till 1700-talet oftast om goda möjligheter till odling av mat och efter 1700 har man bosatt sig på platser där det funnits råvaror t ex gruvor.
• Vi kollade på kartan över Sverige och konstaterade att de flesta bor där det funnits goda möjligheter till odling i södra Sverige och andra städer kunde vi hitta några exempel på att man bosatt sig för att nå naturresurser, ett exempel på det är Kiruna som ligger vid en gruva.
• Befolkningspyramider används för att beskriva hur stor del av befolkningen som är i vilken ålder och och vilket kön de har. Vi började att titta på hur skillnaden mellan i-länder och u-länder ser ut i en befolkningspyramid.

V. 10 kommer eleverna att lära sig mer om odling, jordbruk, städer och industrier.

En sammanfattning av vad som ingår inom biologi.

Biologi är läran om livet och det levande

Liv- Vad är liv?

-Allt levande kan delas in i olika kategorier. En grov indelning:

- Bakterier & virus

- Alger & encelliga djur

- Svampar & lavar

- Växter

- Djur (och människor)

Etologi- djurens beteende

Ekologi- ekosystem (näringskeja, näringsväv, näringspyramid)

-konkurrens & anpassning

- kretslopp

Fotosyntes- i växter, fångar solens energi och binder den i druvsocker, binder kolet från koldioxiden och släpper ut syre (koldioxid+vatten+ energià druvsocker+syre)

Förbränning- i växter och djur, använder energin från druvsockret- frigör värme, använder syre och släpper ut koldioxid (druvsocker+ syreàkoldioxid+vatten+energi)

Människans påverkan på naturen –växthuseffekt, ozonlagret, försurning, övergödning, miljögifter, energifrågan, varu-och transport, en hållbar utveckling

Människokroppen- Sex-och samlevnad, droger, celler, andning &matspjälkning, Blodomlopp &immunförsvar, hud, skelett &muskler, nervsystemet, arv, genetik och DNA

Livets utveckling -evolutionen

Delat projekt v9-11

Mellan vecka 9 och 11 kommer vi ha delade projekt. 8:orna har ett SO-projekt Människans liv på jorden. 9:orna har ett NO-projekt med fokus på biologi för att repetera inför nationella provet.

9:orna har fått ut ett gammalt nationellt prov, sammanfattningar från biologiboken och repetitionsfrågor. Jag vill inte ha in skriftliga svar på frågorna, de använder man på det sätt man tycker passar bäst. 16/3 skriver alla nior nationella provet under förmiddagen. V. 12 kommer laborationsdelen att genomföras under projektlektionerna.

Exempel på frågor till Case:t

1.      Vad är DNA?

2.      Hur stor del av våra anlag får vi från vår mamma respektive vår pappa?

3.      Ett barn kan bli antingen kille eller tjej, hur stor sannolikhet är det att det blir en tjej. Beskriv med bild ord och korsningsschema.

4.      För ett antal år sedan lyckades människan för första gången klona ett får, Dolly. Man kunde alltså kopiera en individ till ytterligare ett exakt likadant exemplar. Sannolikt kommer tekniken i framtiden att klara av att kopiera även människor. Vad skulle detta innebära för mänskligheten? Ser du det som en vinst eller förlust för mänsklighetens fortlevnad?

5.      Idag vet vi människor vilka gener som styr vilka anlag, dvs vi har en karta över det mänskliga DNA:et. I förlängningen skulle man i framtiden alltså kunna specialbeställa eller ”designa” sina blivande barn. På samma sätt kan man redan idag via fostervattendiagnostik se i vilken mån våra blivande barn har vissa sjukdomar. Då ställs föräldrarna inför en valsituation, att välja livet eller döden! Kan man överlåta åt enskilda människor att bestämma över liv och död på detta sätt eller designa en ”supermänniska”? Vilka egenskaper är önskvärda? Kan vi i samförstånd bestämma vilka egenskaper som är bäst? Hur kan man se fostervattendiagnostik utifrån konsekvensetik, pliktetik och sinneslagsetik?

Case 17 eller 18 februari

Till det avslutande Case:t kan det vara bra att ha och läsa på anteckningar från genomgångar om:

-      Livets kod - DNA och arvsanlag

-      Häftet om DNA-kopiering, korsning och DNA:s roll i proteintillverkningen (från kivi-labben)

-      Vad är etik?

-      Att lära sig välja

-      DNA och proteintillverkning

-      Etiska teorier (konsekvensetik, pliktetik och sinnelagsetik)

-      Genteknik

-      Etiken i gentekniken

-      Genmanipulering av mat

Självklart kan andra anteckningar från uppgifter och övningar också komma till nytta. Alla anteckningar hittar du här på projektbloggen. Allt har etiketten ”Gen(etik)”, den kan du trycka på här till höger.

A och B skriver i två timmar torsdagen den 17/2, C skriver fredag den 18/2. Skälvklart kan det vara bra att ta med sig bedömningsmatrisen från den peagogiska planeringen. Den hittar du här ovanför och på Sharepoint. 

Text om Genmodifiering av sojabönor i Argentina från 4 feb

Argentina och GMO-soja

Argentina var ett av de första länderna i världen som började odla soja som fått en extra gen som gjorde den okänslig för ogräsmedlet glyfosat. Därmed kunde de argentinska bönderna överge tidigare använda, mycket farligare, ogräsmedel. Samtidigt kunde bönderna se att avkastningen ökade väsentligt på sina sojaodlingar.

Framgången var så stor att den ogräsmedelståliga sojan (som framför allt används som kraftfoder för djur) snabbt blev den allra lönsammaste grödan att odla. Snart odlades det soja på bortåt hälften av Argentinas åkermark. Stora arealer prärie (pampas) odlades upp med grödan. Detta spelade en viktig roll för Argentinas snabba ekonomiska återhämtning under de första åren av 2000-talet.

På dessa åkrar odlas emellertid samma ogräsmedelståliga soja år efter år. Detta leder till att man gång på gång sprutar fälten med samma ogräsmedel. (Allt detta går på tvärs mot rekommendationerna från växtförädlingsföretagen. Men vad ska en bonde göra, som äntligen kan få lite vinst och skaffa sig en rimlig levnadsstandard?)

Detta gjorde att en del ogräs själva började utveckla tålighet mot ogräsmedlet. Det ledde i sin tur till att bönder på en del håll började spruta ännu mer ogräsmedel på åkrarna. Betydligt mer än vad kemikalieproducenten rekommenderade. På åtminstone ett ställe gick detta så långt att grundvattnet blev förgiftat av glyfosat. Invånarna i byar invid drabbades av rodnader, rinnande ögon och andra problem.

Detta är ett tydligt exempel på att en och samma tillämpning av tekniken kan få helt olika konsekvenser beroende på ekonomiska och sociala förhållanden i de samhällen där den används. I USA och Kanada har nämligen odlingen av samma genmodifierade soja inte lett till någon större ökning av användningen av ogräsmedel.

Så vilken är den grundläggande orsaken till problemet?

• Att det fanns ogräsmedelstålig soja att odla?
• Att man odlade samma gröda och använde samma ogräsmedel år efter år?
• Att böndernas ekonomi var så pressad att de inte såg något alternativ till att fortsätta med samma gröda nästa år igen, fastän de kanske visste att det inte skulle vara bra i längden?
• Att vi konsumenter i rika länder vill ha billigt kött, vilket kräver billigt kraftfoder?

(http://genteknik.sandboxen.net/debatt/58-risker-med-gmo/270-olycka-med-ograestalig-soja.html)

Genmanipulering av mat från lektionen 4 feb

Genmanipulering, kan också kallas för GMO och innebär att man ändrar i gener i växter, djur eller människor. Vanligast är ändring av gener i växter för att få fram mat.

Varför?
- För att få fram mer mat. Man ser till att växterna tål ogräsmedel och kan stå emot sjukdomar. Man ser till att växterna ger mycket mat.
- Man vill förbättra egenskaperna hos växterna så att de t ex tål kyla och förvaring längre, man kan också förändra så att växten innehåller mer näringsämnen eller smakar bättre.
- För att göra nya produkter, det finns exempel på att man gjort plast av genförändrad potatis, man har också utvecklat växter som reagerar på gas från landminor och färgar de plantorna närmast minan i en annan färg än de som inte har minor kring sig.

Hur?
Det kostar ofantligt mycket att göra en genförändring och försöken görs i mycket stor skala.
-Först ska man hitta en lämplig gen med den önskade egenskapen man söker.
-Man för in genen i växtceller
-De modifierade cellerna får växa till plantor
-Man väljer sedan ut lyckade exemplar som har den önskade egenskapen
-Man börjar sedan korsa plantor så att man får fram frön som har alla de egenskaper man önskar.
-Till slut testar man i fält, alltså att man odlar den nya växten på ett större område. Viktigt är då att man ser till att genförändringen inte kan spridas till andra växter innan man vet att den inte orsakar skada i naturen.

Varför inte?
-Man är osäker på konsekvenserna av genmanipulering och man är orolig för balansen i naturen.
-Man är orolig för att genmanipulerad mat kan utveckla ämnen som är giftiga eller allergiframkallande för människan.

Etiken i gentekniken - Skapar vi något vi inte klarar av? Utvecklingen mot Gattaca! Måndag 31/1

Då

Sammanfattning av kapitlet ”på väg mot en rimlig etik” av Nils Uddengren ur ”Genklippet? Maten, miljön och den nya biologin”

Skepsis till genteknik pga människans hälsa och naturens balans. Den gynnar storskaliga ekonomiska intressen.

Vi har sedan det mänskliga samhällets start använt oss av en manipulering av naturen för att tillfredsställa mänskliga önskemål och av ekonomiska anledningar. Det har man gjort genom att avla djur och att välja det bästa utsädet. Utan teoretisk kunskap! Och man skapade djur och växter som passade i de geografiska förhållanden man levde i.

På 50-talet kom forskare på hur arvsanlagen var uppbyggda och började experimentera med dem. Redan då fanns frågor om det egentligen var tänkt att människan ska leka gud. På 70-talet träffades forskare och man kom fram till att man behöver vara försiktig. Men allmänheten reagerade den gången starkt, framför allt europeiska konsumenter var inte intresserade av att äta växter som gjorts tåliga mot ogräsmedel och alltså kunde tänkas vara väl besprutade av ogräsmedel.

Synen på naturen växlar, en klassisk svensk uppfattning är att allt i naturen har en plats. Då kan gentekniken störa naturen och det modifierade kan få egenskaper vi inte kan förutse. En forskare kan se naturen på ett annat sätt, det finns inga rätt och fel. Naturen är bara som den är på grund av ”evolutionens avsiktslösa process”. De menar att det inte finns någon balans i naturen och har inte funnits, de menar att den är dynamisk och att människan länge lagt sig i och påverkat natur och evolution. Exempel de australienska kaninerna.

Det finns inga vetenskapliga bevis idag på att det är farligare att förtära genmanipulerad mat än annan mat. En etik som grundar sig på vad som är naturligt, håller inte. Den natur vi känner är ett resultat av de inverkningar människan redan gjort. Det finns t ex ingen urskog i Sverige.

Oro: att man kan skapar grödor med egenskaper som sprider sig okontrollerat i landskapet och gör att det orsakar oönskade förändringar. (Näringsrikt/näringsfattigt). Försiktighetsprincipen, att man inte ska utveckla något som kan få ogynnsamma effekter, då är det bättre att avstå.

Gentekniken kommer knappast att få acceptans om den inte utnyttjas ansvarsfullt.

Nu

http://genteknik.sandboxen.net/debatt/55-annat/147-vaelja-och-designa-barn.html

”I alla tider har det varit ett slags lotteri att skaffa barn. Vilka av föräldrarnas gener som formar barnet har avgjorts av slumpen eller högre makter, och föräldrar har tacksamt fått ta emot vad som blivit.
Numera är det emellertid möjligt för föräldrar att påverka och välja. Det går att ta ut celler från fostervatten eller moderkaka från ett tidigt foster och analysera deras gener medan kvinnan fortfarande har rätt att göra abort. På så sätt har par med ärftliga sjukdomar i släkten i några årtionden kunnat undvika få barn som drabbas av sjukdomen. Man kan också göra gentester på enstaka celler som tas från tidiga embryon som skapats med provrörsbefruktning, och använda resultaten för att välja vilket embryo som ska planteras in.
Sådan foster- och embryodiagnos får i Sverige bara användas för att hindra att barn föds med ärftliga skador och sjukdomar. Och för att välja ut embryon som blir barn, som skulle kunna donera benmärg till svårt sjuka syskon.

Rent tekniskt finns dock inget som hindrar att man testar helt andra gener än sådana, eller att man testar många gener på en gång innan man bestämmer vilket embryo som ska planteras in. I många länder är det  tillåtet för blivande föräldrar att låta göra vilka tester de vill på ett embryo. I skrivande stund debatteras därför runt om i världen hur reglerna kring detta ska se ut.

Därtill finns redan idag tekniker att föra in nya gener i befruktade ägg och embryon hos många olika däggdjur. Det är inte otänkbart att sådana metoder med tiden kan utvecklas så att det skulle kunna bli tekniskt möjligt att inte bara välja bort oönskade genvarianter, utan också lägga till önskade.

Man kan då konstatera att det finns många typer av gener som skulle kunna testats, väljas och kanske också ändras:

• Det finns gener som dömer sin bärare till dödliga sjukdomar. Ett extremt exempel är Krabbs sjukdom, där man insjuknar före ett års ålder, får stora blåsor på huden så att all beröring blir smärtsam, och sedan dör inom ett år.
• Ett mindre extremt exempel är Huntingtons sjukdom, där man insjuknar mellan 30 och 40 års ålder, varefter nervsystemet successivt bryts ner tills man dör efter ungefär tio år.
• Andra kända gener ger mycket hög risk för dödliga sjukdomar. Till exempel finns sällsynta genvarianter som ger mycket hög risk för svår fetma, och därmed stor risk för en tidig död i hjärtinfarkt.
• Vi känner till ett par genvarianter, som gör att det är över 50% risk att deras bärare får bröstcancer. Som idag har en dödlighet över 20%.
• Vi vet att det också finns en rad genvarianter som påverkar risken för mer normal fetma, för alkoholism, drogmissbruk och allvarliga koncentrationsproblem. Där vi vet att sådana gener inte är ensamt ansvariga, utan samverkar med miljön för att avgöra vilken risk man har att drabbas.
• Man känner till en sällsynt genvariant som nästan dömer sin bärare till tondövhet.
• Vi vet att det finns gener som har stor påverkan på egenskaper som ögonfärg, hårets färg och form, muskelmassa och syreupptagningsförmåga.

Detta reser många frågor: Finns någon gräns mellan egenskaper där det är rimligt respektive inte rimligt att testa, välja och kanske ändra? Är den gränsen självklar och naturlig, eller något som förändras och förskjuts med det omgivande samhällets utveckling? Ska en sådan gräns (om den nu finns) omvandlas till lagar och regler, som reglerar vad alla som lever i samhället får och förbjuds göra? Eller ska varje blivande föräldrapar själva fundera var de tycker att gränsen går?

Behöver vi över huvud taget en gräns? Kanske vi bör förbjuda sådant testande helt, eftersom det innebär att man sorterar mänskliga egenskaper och därmed också människor i önskade och oönskade? Eller ska allt slags testande vara tillåtet; kanske vi bör använda alla till buds stående medel för att hjälpa människor att födas med gener som minskar risken för sjukdomar och ökar chansen att bli framgångsrik på olika sätt?

I debatten om dessa frågor krockar ofta två perspektiv med varandra. Å ena sidan finns tanken att man bör göra sådant som kan minska människors lidande och öka deras lycka eller välbefinnande. Å andra sidan finns tanken om alla människors lika värde, och en oro för att denna tanke ska komma i kläm eller devalveras ifall man sätter i system att välja bort foster och embryon med oönskade gener”

Så, ur de tre etikperspektiven kan man idag se design av barn så här:

http://www.genteknik.nu/index.asp?id=603

”Nyttoetik En skola, som kallas nyttoetisk (eller utilitaristisk) menar att den enda måttstock man ska använda är mänsklig lycka och nytta. Varje handling ska bedömas genom att man sätter dess positiva och negativa konsekvenser på varsin vågskål. Och ser efter vart vågen tippar. En utilitaristisk diskussion handlar därför ofta om att väga fördelar och nackdelar mot varandra.

En konsekvensetiker skulle kunna resonera så här kring frågan om att välja och designa barn: Kan man få fler lyckliga och färre olyckliga människor genom att välja bort anlag som skapar lidande? Då är det rätt att göra så. I vart fall om det inte är farligt för de inblandade eller för andra. Kan man göra människor lyckligare genom att ge dem nya anlag som ger exempelvis bättre bollsinne eller musikalitet? Då måste även det vara riktigt. Pliktetik En annan skola kallas pliktetisk. Den menar att man måste sätta upp bindande regler för att hindra människan från att göra saker som i längden kan leda fel. Att följa regeln kan leda till otrevliga saker. Men att ta bort den skulle kunna leda till något ännu värre. En diskussion mellan pliktetiker handlar därför om hur man ska formulera de bindande reglerna. Och om vilken regel som ska gälla om två principer kommer i konflikt med varandra. En pliktetiker skulle kunna resonera så här om tanken att välja och designa sina barn: Alla människor har lika värde, oavsett sina yttre egenskaper, sina fel och brister. Oavsett våra gener är vi lika mycket värda som människor. Hur ska man då kunna säga att somliga blivande människor ska väljas bort just på grund av sina gener, just på grund av sina egenskaper? Visserligen är det synd om dem som föds till svårt lidande på grund av ärftliga sjukdomar. Men om vi överger principen om alla människors lika värde kan vi hamna i rena nazismen. Sinnelagsetik Ett tredje tankesätt kallas sinnelagsetik. Den menar att vi ska bedöma handlingar efter deras syfte. Inte efter deras resultat. Är syftet med en handling något som intuitivt känns rätt, är handlingen riktig. Är den något som intuitivt känns dåligt är den fel. En diskussion mellan sinnelagsetiker handlar därför om vad som intuitivt känns rätt. En sinnelagsetiker skulle kunna resonera så här kring tanken att välja och designa barn: Att välja bort ett barn som skulle få ett kort liv med konstanta smärtor sker för att hindra lidande. Det är rimligt. Men att välja bort ett barn därför att det skulle få dåligt bollsinne eller bli omusikaliskt sker för att man vill ha perfekta barn. Det är inte rimligt. Ty hur skulle världen se ut om alla gjorde så?” Sen Filmen Gattaca försöker ge en bild av hur ett samhälle med långtgående gentester skulle kunna se ut.

a) Ge exempel på vad som kunde ge en genprofil(DNA-profil)

b) Hur kunde de veta vilka personer de tog prover av? Är identiteten säkrare med DNA-test de ID-kort vi har idag?

c) Hur blev icke ”gudsbarn” till?

d) Vincent bytte identitet. Gjorde han rätt eller fel? Varför? Vilken konsekvens fick det för Jerome?

e) Vilka fördelar och vilka nackdelar finns det med gentester?

f) Filmen visade en kanske extrem framtid och producenten är klart mot de möjligheter som genetisk forskning kan ge. Är du för eller emot genetisk forskning och hur bör framtidens människa, det vill säga du, agera för att samhället ska utvecklas åt det håll du vill?